En månad utan Olina!

Tittar just tillbaka och ser att det är drygt en månad sedan Olina blev så sjuk och fick avlivas på Falu djursjukhus. Det känns så orättvist att den katt som verkligen var mycket med matte skulle bli så sjuk med ett så snabbt förlopp och inte få vara med oss längre här hemma. Det är otroligt tomt efter Olina, framför allt när jag ska sova. Hon hade alltid sin plats bredvid mig och var så söt, så fort hon märkte att jag började vakna var hon där och la sin lilla mjuka tass på min kind för att om möjligt kunde få matte att titta upp eller när jag såg på TV så var hon först att ta plats i soffan. Gick jag till datarummet kom hon knallandes efter och låg på skrivaren eller klätterställningen alldeles intill mig. Det är så'na stunder man får le åt nu istället. Hon var en liten pärla som älskade att bli fotograferad. Så fort jag tog fram kameran så satt hon där så fint först av katterna för att vara säker på att få bästa platsen:-).