Lilla Lina har fått somna!

Tänk så fort det kan gå, ena stunden pigg och nästa stund väldigt sjuk. Det känns orättvist att jag för andra gången förlorat en katt i unga år. Jag kan inte undgå att fundera på vad det är som händer med raskatter, avel och vad det är för gener som förs vidare. Lina har i princip varit sjuk sedan jag köpte henne. Jag hade bara haft henne ett par veckor när det var dags att söka upp veterinären för variga sår på läpparna. Det blev interferonbehandling för att försöka stärka immunförsvaret och Enisyl-F som innehåller Lycine som ska hjälpa till mot ex Herpes. Jag har fått flera olika diagnoser på Lina allt från Herpes till Calici. Vi har kämpat i nästan 4 år med dessa problem. Varit ett uppehåll på några symtomfria månader men sedan kommer det tillbaka igen. I helgen blev hon helt plötsligt jättedålig, ville inte äta och inte dricka. Jag har sprutat i henne både mat och vatten tills vi fick komma till veterinären i dag. Lina hade en stor svullnad under tungan varbelagd och veterinären har sällan varit med om något så hemskt och kan inte riktigt säga vad det var men troligtvis hennes vanliga virussjukdom som blev extra kraftig. Fruktansvärt lidande för Lina och vi fattade ett gemensamt beslut att Lina skulle få slippa lida mera. Så i kväll är det väldigt tomt här hemma, så liten och näpen. Älskat att vara på balkongen och haft många sköna timmar där ute. Nu har hon fått somna 10 år för tidigt minst. Är jag bara drabbad av otur eller är rasen sönderavlad och med det följer en massa sjukdomar. Jag är botad från rasen exoter eller perser trots att jag fortfarande tycker väldigt mycket om rasen och har fortfarande två stycken kvar i hemmet, men det blir aldrig någon mera. Virussjukdomar på katter är hemska och ingen bot finns. Det blossar upp och försvinner, blossar upp och försvinner men till slut är det stopp. Lilla älskade Lina är fri från alla sjukdomar och har det mycket bättre nu!